Jag var på tjejjourens möte igår, på Kvinnohuset i Umeå. Jag gick ju en studiecirkel i våras som förberedde en på att engagera sig ideellt i kvinnojouren. Jag och Anna gick dit, jag var lite skeptisk om jag skulle ha tid att gå dit varje vecka, men jag blev helt såld! Jättetrevliga tjejer som var där, avslappnad stämning och skratt. Vi ska bygga upp en hemsida för tjejjouren i Umeå, som man når via den nationella sidan http://www.tjejjouren.se/ Vi ska också ut i skolor och prata med högstadietjejer, och kanske även nattvandra. Jag är peppad på att nattvandra! Gå runt på stan och snacka med flickor. Jag skulle tyckt att det var lättare att prata med tjejer i 20-årsåldern än föräldrar på stan när jag var full tonåring. Kanske främst för att jag var tonåring i Övik, där man med största säkerhet känner föräldrarna i fråga, eller åtminstone deras barn.
Känner mig så taggad på detta, jag vill peppa tjejer, jag vill göra nåt för jämställdheten i världen. Detta är ju en väldigt liten grej, men det är något. Kanske kan det göra någon skillnad. Är så trött på att vara förbannad och ledsen. Nu gör vi detta tillsammans, vi är inte ensamma! Åh tjejer!
